18 maj 2012 har det gått 100 år sedan avtäcktes Wennerbergstatyn i Slottsbacken under festliga former. Studentnationernas fanor fladdrade i det vackra vårvädret, stora skaror hade samlats och Allmänna sången sjöng. Prins Eugen läste upp ett tal, som skrivits av prins Carl, ordförande i kommittén bakom den insamling, som tagit initiativ till denna staty. De hade samlat in pengar för att statyn skulle förverkligas och nu kunde överlämnas till Uppsala studentkår. Talet slutade:
Studenter! Vården den väl, hans bild som eder anförtros! Ären genom den, den fosterländska sångens fader, Gluntarnas skald, en av vårt lands främsta söner! Efterliknen honom!
 
Studentkårens ordförande kunde kanske inte lova att studenterna skulle efterlikna Wennerberg men han sade när han lade ned en krans från studentkåren: ”Vi se idag förvärkligandet af en av våra käraste drömmar: hans bild rest på den fläck af jorden han själf besjungit såsom bäst.”
 
Initiativet hade tagits fem år tidigare av borgmästaren och författaren Gustaf Lindqvist ("Mari Mihi") och skådespelaren och OD-isten Knut Nyblom. Ett upprop skrevs under av Gustaf V, prinsarna Carl och Eugen, ärkebiskop, talmannen, vice preses i musikaliska akademien och ett fyrtiotal andra framträdande personer. Det inleddes:
 
”Svenske män och svenska kvinnor!
Den 2:ndra oktober 1907 hafva 90 år legat tysta i grafven, sedan Gunnar Wennerberg föddes.”
En av undertecknarna, ett justitieråd, ändrade till att 90 år ”hafva förflutit” och så blev formuleringen på det formulär som trycktes i 2 000 ex. för spridning över landet.
 
De kom tillbaks väl påtecknade; insamlingen gav 60 934 kr vilket i dagens penningvärde motsvarar drygt 2 730 000 kr. Sedan alla utgifter för statyn och fundament mm betalats och en fond skapats för underhåll av statyn kunde kommittén överlämna överskottet till Uppsala studentkår att användas som ett stipendium för en medlem av Allmänna Sången. Det uppgick till 11 464:kr 60 öre (drygt 500 000:- i dagens penning-värde).
 
Men mellan det högtidliga uppropet och avtäckningen låg många svårigheter som det tog fem år att lösa.
 
En kommitté bildades som från början leddes av universitetskanslern greve Fr. Wachtmeister. Den beslöt att utlysa en pristävling även om någon ledamot föredrog att kommittén skulle ge uppdraget till en av den utsedd konstnär. I inbjudan till pristävlingen står: Statyn är avsedd att resas i Uppsala: "Och har kommittén ansett, att platsen bör vara så belägen, att den är lätt tillgänglig för studentkåren, dels då densamma till firande av minnes- och högtidsdagar uppträder in corpore, dels då "allmänna sången" efter slutade öfningar tågar till Odinslund och där utför sång.
Med hänsyn härtill är det önskvärt, att statyn placeras i Slottsparken å den plats, som å bifogade kartskiss angives med tecknet x, tävlande dock obetaget att föreslå en annan plats...." (Den plats de tänkt sig är den där statyn nu står.)
 
En sakkunnigkommitté utsågs att granska inkomna förslag och lämna förslag till kommittén. I den ingick bl a skulptören Christian Eriksson. Carl David af Wirsén reserverade sig då han icke ansåg herr Eriksson kompetent för detta uppdrag. Det var det första av många problem innan monumentet kunde resas.
 
Det kom in 43 förslag som ställdes ut i Nationalmuseum. Efter successiv sållning blev samtliga underkända men tre skisser inlöstes och skänktes till Uppsala universitets konstmuseum.
 Ny pristävling som gav 26 svar som likaledes underkändes. Carl Eldh fick i uppdrag att utföra en skiss i skala 1/5 varefter det förslaget förkastades. (Det förverkligades senare på Djurgården.)
..
Nu var det kris: skulptören Christian Eriksson avgick ur kommittén då inte mindre än fem pristävlingar inte lett till något resultat. Ordföranden, greve Wachtmeister lämnade kommittén och efterträddes av prins Carl. Och Erik Axel Karlfeldt, som varit suppleant i kommittén, avsade sig också uppdraget.
 
Kommittén beslöt återgå till tanken att uppdra åt en konstnär att lämna förslag. Professor Theodor Lundberg fick uppdraget och hans förslag godkändes.
 
Bakom avtäckningen låg också en rad administrativa beslut:
Kungl. Maj:t gav i skrivelse till överståthållarämbetet tillstånd att uppresa Wennerbergmonumentet i slottsparken.
Kungl. Vitterhets – Historie- och Antikvitets Akademien godkände inskriften på statyn. Det torde ha varit ett lätt beslut för där står kort och gott: ”Gunnar Wennerberg”.
Uppsala studentkårs direktion beslöt att ta emot gåvan, inte heller det vållade svårigheter sedan kåren fått kännedom om fonden för underhåll av statyn.
 
Senare beslöt dessutom Uppsala stads drätselkammare att fr o m 1 jan. 1913 tills vidare ”överta underhållningens övervakande och bekostnad i fråga om Gunnar Wennerbergstoden”.
 
Uppropet hade siat: ”Där skall han stå, för att höra ”Slottsklockans toner”, när den ringer morgon och afton, där skall han höra sina studenters sång brusa i jubel och vemod, där skall han om våren lyssna till sorlet af forsen, när Fyris gör sig fri för att möta Mälarens famn.
Där skall han tiderna igenom i tystnad tala till oss om varm och hängifven kärlek till gamla Sverige.”
 
PS. Studentkåren har senare överlämnat statyn till Uppsala kommun.

PPS ”På vårfesten i Botaniska trädgården samma dag som wennerberstoden avtäcktes, utfördes av operasångarna Ralf och Heron tre st. gluntar under diskret orkesterackompanjemang, arrangerat av Lundgren. Det intressanta experimentet slog särdeles väl ut. ” (Kallstenius: Blad ut Uppsalasångens historia. Stockholm 1913 s. 222).

PPPS: Gustaf Cederström skrev om ”Lundbergs Wennerbergstod, som väckt så mycken split, men som väl karakteriserar den  trots landshövdinge- och statsrådsämbeten evige studenten.”
Gustaf Cederström: Tankar och minnen vid återseendet av Uppsala i Hågkomster och livsintryck 5:e saml. 1924.

PPPPS: Källa till ovanst. artikel finns på UUB, handskriftsavd: Uppsala studentkår – Gunnar Wennerbergs staty – Handlingar. 1907-12. Signum: U 1775 g:4.