Harald
Bohlin
2011-01-18 Gunnar Wennerbergsällskapens arkiv Komplettering till vad som anges på Glunt-Akademins hemsida www.gluntarne.se under rubriken Gluntarne och Wennerbergiana/tre tidigare Wennerbergsällskap. Där finns upplysningar om dessa båda sällskap, som inte upprepas här . Arkiven förvaras i Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm i dess lokaler vid Gäddviken (buss 402 från Slussen, Värmdöterminalen. Man går ner till busshållplatsen utan att passera tunnelbanespärren, om man kommer med tunnelbana. Samma biljett gäller. 10 minuters buss-resa. Öppet enbart tisdagar mellan kl. 09.00 och 16.00 eller efter överenskommelse.) Jag har nedan förkortat GW:s namn i referat av vad andra skrivit. Det första GW-Sällskapet verkade 1919-38. Det senare 1943- åtm. 47 (oklart när och hur sällskapet upplöstes. Det förstas arkiv ryms i tre kartonger, det senare i en kartong. A. Struktur I. Det första GW-Sällskapet Kapsel 1: Upprop, Protokoll 1919-35, 1935-38, Korrespondens 1917-38, Filmsynopsis, Fotografier från avtäckning av minnestavla på W:s födelsehus, Tidningsklipp 1919-28 Kapsel 2: Medlemskort, Div. anteckningar om blivande medlemmar, Upprop och tecknings-listor, Medlemsförteckningar. Kapsel 3: Kassaböcker, Revisionsberättelser, Verifikationer. II Det nya GW-Sällskapet Upprop, Förslag till stadgar, Stadgar, Protokoll med bilagor 1943-47, Årsberättelser 1943-46, Korrespondens 1942-46, GW-sällskapets handlingar, Utställningen 1943, Medlems-förteckningar, Räkenskaper, Program och tidningsklipp. B Godtyckligt urval av noteringar: I Från det första sällskapet Uppropet lyfte fram W:s oratorier. Det första blev känt genom klaverutdrag som var utgånget från förlaget, övriga förelåg endast i manuskript. ”För den skull vilja undertecknade till alla vänner av svensk tonkonst i allmänhet och Gunnar Wennerbergs i synnerhet rikta ett upprop om bildandet av ett sällskap, vilket närmast skulle hava till uppgift at reglera frågan om förlags- och uppföranderätten till nämnda och eventuellt andra W:s större körverk samt gå i författning om tryckning av notmaterialet till samma verk för att till billigast möjliga pris tillhandahålla detsamma åt sångsällskap, som önska bringa ett eller annat av dessa verk till uppförande.” Bland 40-talet undertecknare märks prins Carl, Hugo Alfvén, Alfred Berg, Nathan Söderblom jämte tre andra biskopar, landshövdingar och Tobias Norlind. Föreningen arvoderade Gunnar Jeanson för att ge ut en skrift om Wennerberg som musiker och Sven E. Svensson för att redigera en utgåva av Romans andliga verk Jubilate (då hade föreningen ändrat stadgarna till att befrämja utgivning av äldre svensk musik). Ur Hennebergs manus ”Anteckningar rör. Gunnar Wennerbergsällskapet 9.12.18: MA:s preses vill ej medverka. 11.12. Hovkapellmästaren Conrad Nordqvist återtog sitt löfte att vara med på ett upprop. Motivering: det finnes många andra svenska tonsättare, Norman och Söderman, vilka böra komma före W. Filmsynopsis: Minns du den gången? Synopsis till en Uppsalafilm om GW av Gerd Ödman, Fil. mag, Östermalmsg. Sthlm. Tema: Minns du den gången – Vacker du stod i högan loftssal. Då jag blev fången Då du mitt hjärta stal. Osv Filmbolaget som var intresserat av att producera filmen ställde som villkor att någon garanterade 75 000 kr. Poul Bjerre var av familjen utsedd att för dess del sköta förhandlingarna. N. E. Taubes son Adam förvarar på sin kallvind handlingar efter fadern Nils. Där finns inget material om Wennerbergsällskapen men manus till synopsis för en film om Wennerberg som skrivits av fil mag Gerda Ödman, sannolikt i samarbete med Nils Taube. Där finns också manus till Nils Taubes sångspel om Wennerberg som framfördes i Lidköping och pressklipp om detta. Prins Carl valdes till Sällskapets beskyddare. Även prins Eugen var ständig medlem. I samband med beslutet 7.6.1937 att upplösa föreningen därför att dess uppgift nu var fullföljd fastställdes att av föreningens tillgångar skulle 2000 kr. ställas till MA:s förfogande och återstoden (c.a 15 000 kr) gick till Svenska Samfundet för Musikforskning (som också fick överta förlagsrätter som föreningen ägde). 17.12.1938 konstaterade styrelsen att de förutsättningar som angivits föregående år nu uppfyllts varför föreningen nu skulle upplösas. . II. Från det återupplivade Sällskapet Initiativtagare var komministern i Engelbrekt August Lindh och prof. Tobias Norlind. Uppropet, undertecknat av 23 personer, framhöll att sällskapet vill verka för alla W:s kompositioner ”såväl de för studentvärlden som de för kyrkan och hemmet.” Stadgarna har som § 1: Sällskapets ändamål är at främja kännedomen om GW och hans verk samt därmed i samband stående förhållanden. § 2: I detta syfte vill sällskapet: Främja utgivandet av skrifter av och om W; i mån av tillgång understödja forskningar rörande W.; verka för ett värdigt framförande av W:s verk, såväl offentligt, som enskilt vid sällskapets sammankomster. I styrelsen ingick Sven E. Svensson och N. E. Taube. Bland medlemmarna noterade jag Carl Allan Moberg. Aug. Lindh anmälde i brev två nya medlemmar Dr. Tore Lind, Hornsg. 1 och Dr. Sven Erlandsson, Drottningg.71 C. ”Tillsammans lära de sjunga Gluntar, vilket väl vore skäl att snarast pröva. Erlandsson är dessutom en i sina kretsar uppskattad Bellmansångare till luta.” Föreningen arrangerade tillsammans med Musikhistoriska föreningen en Wennerberg-utställning 16. 5 – 30.5 1943, som ordnats av N. E. Taube. Dokument informerar om hur olika släktingar lånade ut t. ex. en snusdosa, en snushalsduk, ljusstakar som stått på W:s skrivbord, en reseskrivportfölj, broderad av fru W och använd av G.W. under medio 1800-talet, Dokumenten avslöjar klagomål på att allt som lånats ut inte återställts av den i Sthlm verksamme ansvarige. Av program om gluntaftnar framgick att redan 1849 sjöng Craffer vid en konsert i Stora Börsalen W:s En solnedgång i Eklundshofsskogen. Av tidningsklipp framgår att Wennerberg- rummet var sig i det närmaste lik från sin tillkomst i början av seklet (och så räknas olika möbler upp). Under utställningen sjöngs gluntar av Claes-Göran Stenhammar och Johannes Norrby och solosång av Sten Gunnar Wennerberg med Märtha Ohlson vid pianot. Om uppsalaromantiken på W:s tid talade prof Tobias Norlind. Föreningen ordnade en GW-afton 15 nov. 1943 i Sthlm med Sthlms StudentSångarförbund med Gluntsång av Claes Göran Stenhammar (Mag) och Johannes Norrby (Glunt). Då framfördes olika körverk med solister, bl a In Auerbachs Keller. Senare (samma år?) ordnades på Borgarskolan en Uppsalaafton då gluntar framfördes av Karl Johan Öbrink och S.G. Holmdahl med Ejnar Haglund vid flygeln. 31.3. -46 föreläste Tobias Norlind om musiken i studentlivet i Uppsala på GW:s tid. Denna föreläsning trycktes i årsboken Musica (se nedan) I årsberättelsen för 1945-46 återges att årsmötet ägt rum mars 1946 ”varvid gluntsång förekom utförd av doktor Adams-Ray och arkitekt Per Danielsson till ackompagnemang av musikdirektör Gösta Hådell.” Sällskapet deltog i en musikutställning i Postmuseets lokaler, "där ett särskilt Gunnar Wennerbergrum förekom, upptagande Wennerberg-minnen ur Musikhistoriska museets samlingar.... Då Musikhistoriska Museets lokaler ej längre kunna användas till samkväm efter konsert och annan lokal ej utan stora omkostnader kunnat erhållas, har Sällskapet tills vidare måst avstå från tanken på särskilda Wennerergkonserter." Det sista som beslutades enl. hittills tillgängliga dokument i Musik- och teaterbiblioteket var att styrelsen 19 maj 1947 beslöt att årsmötet skulle hållas i Uppsala. Sällskapet gav tillsammans med Musikhistoriska museets vänner och Jenny Lind-sällskapet 1947 ut årsboken Musica under red. av Tobias Norlind. Denne avled senare detta år och årsboken fick ingen uppföljare. Där trycktes årsberättelsen för 1945-46 liksom den ekonomiska redovisningen för detta år. Den innehåller även uppsatser av relevans för utgivande sällskap bl. a. Tobias Norlinds föredrag vid GW-sällskapets årsmöte 1946:Musiken i Uppsala på Gunnar Wennerbergs tid (s 5 – 35). Norlind presenterade också Musikhistoriska museets samlingar och olika lokaler. 1918 disponerade museet 4 rum samt expedition och tambur. En av de större salarna användes till minnesrum åt GW. 1932 fick museet 9 stora rum. 1936 flyttade museet igen. 1943 blev det mer trångt. "Här måste minnesrummen slopas.” Men i 25 år tycks museet ha ägnat ett särskilt rum åt Wennerbergsminnen! Tre år senare ordnade museet en utställning i Postmuseets lokaler. 4 salar användes till minnesrum för vardera Jenny Lind, Christina Nilsson, Signe Hebbe och GW. I tre andra salar fanns nottryck, instrument osv. GW stod sig i den hårda konkurrensen med många andra svenska kompositörer och musiker. I årsboken publicerades också Årsberättelse för GW-Sällskapet 1945-1946. Den slutar: ”Då Musikhistoriska Museets lokaler ej längre kunna användas till samkväm eller konsert och annan lokal ej utan stora omkostnader kunnat erhållas, har Sällskapet tills vidare måst avstå från tanken på särskilda Wennerbergkonserter.” Något som förbryllat mig är, att bland denna förenings verifikationer ligger ett besked från Postgirot till Gunnar Wennerbergsällskapet från 1947 att på konto 19 39 05 fanns 31 dec 1946 16.476 kr. Adressen på beskedet till GW-sällskapet var Musikhistoriska Museet. Men enl. revisionsberättelserna hade det nya sällskapet en omsättning på drygt 500 kr. Vid denna tid hade ju det äldre sällskapet överlämnat sina tillgångar till MA att disponeras enl. ovan angivna fördelning. Kompletteringar: Kanske går det att finna dokument efter August Lindh i Juvenal-Ordens arkiv? Sökning i NAD (Nationella Arkivdatabasen) gav inget. |