Vilken visa var det Beronius sjöng som gav honom – och oss - namnet Glunten?
 
Gunnar Wennerberg berättar ju i Inledningen till Gluntarne att hans vän Beronius brukade sjunga en uppländsk visa som börjar
 
"Inte vet ja´ va hä´ ä´ sum fallerar
gamle glunten, Nickel vår"
 
Jag har förgäves sökt den visan. Jag återger detta i hopp att någon annan kommer på en sökmöjlighet som jag inte känner till.
 
Först sökte jag på Google förstås. Det gav inget.
 
Sen frågade jag Svenskt Visarkiv, som svarade:
Vi har dessvärre inga uppgifter om Beronius uppländska visa i våra register och samlingar.
 
Då vände jag mig till min vän dialektforskaren, docenten, Maj Reinhammar. Hon svarade:
Om inte visarkivet vet - vem skall då kunna svara? Det enda jag kan säga är att pron. hä pekar på att visan är från norra Uppland. Hä är okänt i söder. Vet inte om det är någon idé att vända sig till SOFI (som nyligen bytt namn igen och nu heter Institutet för språk och folkminnen).
Möjligen skulle namnet Nickel kunna ge någon ledtråd. En duktig personnamnsforskare är Agneta Sundström på namnarkivet (agneta.sundstrom@sofi.se). Kanske kan hon hitta namnet i samlingarna.
 
Så jag mailade till Agneta och hon svarade:
Tack för din förfrågan ang. personnamnet Nickel. Våra samlingar av medeltida
namn tar upp formen Nichil som en variant till Niklas. Enligt Danmarks gamle
personnavne (artikeln Nicolaus) är Nikkel, Niggel inlånat från tyskan.
Namnformen förekommer enstaka gånger under 1400-talet men blir inte vanlig i
Danmark. Jag har ingen uppfattning om formen Nickel är särskilt vanlig i
Uppland. Niklas är ett av de vanligaste namnen under medeltiden med flera
tusen belägg och det är ännu obearbetat med avseende på den kommande
artikeln Niklas i ordboken Sveriges medeltida personnamn. Jag har tyvärr
inte möjlighet att gå igenom excerpterna för att eventuellt finna någon
ledtråd beträffande utbredningen för Nickel.
På en följdfråga svarade hon:
Om man går igenom alla excerpter på Niklas kan man möjligen få reda på om
formen Nickel är särskilt vanlig i någon speciell del av Sverige och på så
sätt få ett indicium på var man kan söka visans ursprung. Mycket grovt
räknat består samlingarna av ca 21.000 excerpter så det är ett omfattande
arbete!
Häfte 16 av ordboken har just lämnats till tryckeriet, häftet omfattar
Johan, Johanna, Johannes och Jordan och vi har nu börjat redigeringen av
nästa häfte. Vi är få som arbetar med detta och det gör att arbetet tar tid.
Arbetet med Niklas ligger ganska långt fram i tiden, några av de stora
namnen bl.a. Lars, Magnus och Mats kommer före, så uppskattningsvis dröjer
det åtminstone ett tiotal år innan artikeln Niklas redigeras. När manuskriptet är
färdigt (och det bör det vara ca ett år före tryckning) kan man be om en
utskrift och behöver alltså inte sitta här och forska. Men även detta dröjer
naturligtvis.
 
Jag gav mig inte utan ställde en slutfråga:
Kan det inte finnas chans, att en excerpt på Nickel ger själva visan?
Har man tur skulle väl det kunna komma i början av sökandet. Vi är ju
bara intresserade av visan, inte av frekvensen
 
Och fick till svar:
Våra samlingar visar dessvärre bara det medeltida materialet och det är
hämtat från brev, jordeböcker, räkenskaper o.dyl. Om visan har medeltida
anor och finns nertecknad skulle den Nickel som förekommer där kunna finnas
i vårt material, men den chansen är nog minimal. Min tanke var att en
genomgång av materialet skulle visa att formen Nickel är geografiskt
begränsad och att man på så vis skulle kunna få en fingervisning var man
skulle kunna söka visans ursprung.
Vem ordnar en fortsättning?
Harald Bohlin


<<<<<Tillbaka till innehållsförteckningen
<<<<<Tillbaka till första sidan