HIER TO BE EST TRÈS SUAVIS
par Gunnardo Wennerberg
Hier to be est très suavis.
Ach, que vita est idyll!
Hör, que joy de rara avis,
graso lustrat chlorofyll!
Humla bzz, lepideptra prunkar
lerka schlagt in sky triol,
et from nectarplena bunkar
flora proponerat skål.
In transpiranto par LUDOVIGO HAGWALD
i Grönköpings Veckoblad nr 7: 1962
|
MAGISTRAL KANTATFIASCO
PAR GUNNARO WENNERMONTE Nunk andante, fimp la knaster, hink ist prima position. Aj wol lira stratocaster, starta nunk, hink is la ton! Asch, belladonna, si tu purras baj majan kanto, ilskas njet. Tu hajas nix present kvam fido amor murras et hoffas permanent, tu hajas nix, asch njet! Vistas lux, flax gabardina? Njet, elle trünas trunk-fason! Banka mura, purr´ blondina, nolens volens, sin pardon! Si melodi toj lur wol penetrera, oj, invitera njet parkera hin. Il wolas zu la korda strada trafikera, für ipse pust il ist aus psycholog-ravin. Nada larm? Nix, nada larm! Et nessun lux? Nix, nessun lux! Et næggum apparata? Nix! Um la brutta reveljera müstas mann un schüsst trumpett, oder mæssa signalera insajd ellas kabinett. Si, il istas ipsa perkel-donna, qvis nix purras trotzdem duo bassoj kantas in fortissimo duett! Et qve kum un slika negligé di ellas parte tuttan nostran attention ist fin, dass hajas elle komplett. Hojta in strong decibella, schælla, solo avant! Steppa in strada et rajtan, tajtan, pluskvam markant. Obs, mobilas gabardin, silenz! Reprisera wieder sonatin, sekunda refrænga… Si melodi toj lur wol penetrera, oj invitera njet pa… Pardon, maj pral, aj falso gluttat, status kvam ante ist. La ultima amour kaputtat, Fi donc, somnambulist! Kicka la porta et gasta, gasta, ohne reson Knocka la dora et ranta, kanta, nada pardon. Tassla morgen jour für miss et dogg di noktürn spektakel von la grogg-plakatoj studentoj! (Anm: Stratocaster är en känd el-gitarr) |
MAGISTERNS MISSLYCKADE SERENAD h h Sakta nu, kast´ bort cigarren, Ställ dig här så står du bra! Jag skall sköta om gitarren, börja nu här har du a! O, hulda tärna, om du vaknar vid mina toner, vredgas ej! Du känner icke än hur trogen kärlek saknar, och hur den hoppas jämt, förstår du ej, ack nej! Märks där ljus? Nej! Rörs gardinen? Nej, hon sover som en stock! Slå i väggen, väck blondinen, Willst du nicht so musst du doch! Om någon ton ditt öra hinner, o, bjud den ej att stanna där! Han vill till hjärtat fram och vägen nog han finner, ty själv ur själens djup en vilse suck han är. Intet ljud? Intet ljud! Och intet ljus? Nej. Intet ljus! Och inga apparanser? Nej! För att väcka denna flamman fordras mins en god basun, Eller att man ringer samman inom hennes paulun. Ja, det är då själva fan till flicka som ej vaknar, fastän tvenne basar sjunga allt vad struparna förmå! Och att vi ett sådant mankemang å hennes sida all uppmärksamhet å vår är slut, det kan hon väl förstå! Skrik kära hjärtans och skramla, ramla, bara gå på! Stampa i gatan och stoja, skoja, värre ändå! Tyst, gardinen rörs, var tyst, stå still! Börja serenaden en gång till, tag andra reprisen! Om någon ton ditt öra hinner, O, bjud den ej att … Förlåt mig bror, men jag tog miste, Allt är ju som förut, Det sista band av ömhet briste… sjusoverska. Vet hut! Sparka mot porten och storma, gorma, utan reson! Knacka på rutan och skråla, vråla, ingen pardon! Skvallra nu i mor´n för hund och katt om skandalen som begicks i natt av ”fulla studenter”!
|
| IN TRANSSPIRANTO PAR LUDOVIKO HAGWALDO |
i Grönköpngs Veckoblad nr ?? 2012