Om
åhörarna Omkring 1970 skrev Ebba von Eckermann i Uppsalastudenternas tidning Ergo: "Gluntar. Sånger och körer. - Strängt taget samma ylande alltihop. Har du hört en, har du hört alla. Men säg det inte högt. Det är hädelse i flera kretsar här i Uppsala." Hon hade inte träffat Knix, som står för nästa citat: "Det har ibland slagit mig att Gluntarna har detta gemensamt med barnvisorna: De kräver en viss kunskap om sitt innehåll hos åhöraren för att rätt kunna uppskattas, och de blir därför allt populärare ju oftare de framförs. Man känner igen sig i de situationer som skildras, man kan fylla i repliker eller rim, man väntar med spänning på de dramatiska inslagen och man ler åt upplösningen av ”intrigen”. Det fordras att man skall ha hört en Glunt åtskilliga gånger för att man skall ”kunna” den. Uppskatta den kan man kanske redan vid första försöket, men älska den, så som vi älskar ”våra” Gluntar, det kommer efter hand." Lars-König Königsson på skivomslaget till ”En Glunt-kväll på Kalmar nation” LP utgiven 1979 på Cantabile med Gunnar Stenhag, Staffan Rydén och Lars Weinhardt.
|