|
2009-03-15 Tips om uppsatsämnen kring Gluntarne och Wennerberg Framförda vid Glunt-Akademins seminarium 2 okt. 2008 om Wennerbergiana på Carolina samt senare förslag. Harald Bohlin efter samråd med Torsten Göthson Ämnen: litteraturvetenskap, musikvetenskap, konstvetenskap, idéhistoria, nordiska språk, statsvetenskap Anm: Om någon vill skriva en akademisk uppsats om något av nedan nämnda ämnen måste rubriceringen förstås bearbetas i samarbete med resp. handledare. Men det finns ju också plats för essayer utan koppling till utbildningsämnen. A. Seminariet: Efter årsmötet besökte vi Carolina där Anders Edling och Håkan Hallberg hade dukat upp på ett stort bord autografer och tidigt tryck mm av Wennerbergtexter/ melodier. Bl. a en bok om drygt 200 sidor där C. Annerstedt vid 1900-talets början samlat excerpter inför en planerad biografi om W. som aldrig fullföljdes. Den finns omnämnd av Sven G. Svenson i källförteckningen under: Studentkårens direktions protokoll. A. hade en tydlig piktur. Kan nog vara värd att studera även om Sven G. redan varit där. Ingen hade lånat skriften efter honom. De hade också bladat fram en notis från 23.6.1849 i Correspondenten, Tidning för Uppsala stad och län om att Wennerberg planerade att om något halvår publicera några visor under rubriken "Gluntens duetter". De är en "lyckad blandning av humor och gedigna tankar, som utmärka såväl musiken som texten". De har utsikter att bli ett "nationalverk à la Bellman". Jag noterade avvikande rubriceringar av några gluntar i en av handskrifterna: Ett återtåg från Eklundshov, Magisterns och Gluntens Melankoli, En Vigilance i nöden, En natt hos Norbergs (Nu tror jag det...), Framför brasan, en winterqväll, En söndagseftermiddag, under rötmånaden, Skål för en sådan vår (Minns du hur ödet). Att han också gjort ändringar i texten här och var framgick tydligt. Kan ändringarna bidra till ökad förståelse av Gluntarna och påverka framförandet? Håkan Hallberg gick och skrev ut ett ex av deras dataförteckning av brev från W. till olika adressater, mest inom familjen men även till Afzelius, Josephson, Thekla Knös, Nybloms, Scholander, Curry Treffenberg, Adrian Tengberg som finns på Carolina. Förteckningen överlämnades till GA (via Torsten Göthson). De allra flesta av Carolinas brev från Wennerberg finns dock inte i datakatalogen utan enbart i den gamla, manuellt förda brevskrivarkatalogen. När vi fått läsa på i handlingarna en stund samlades vi vid ett bord till ett miniseminarium om tänkbara uppsatsämnen, som bygger på detta material. Vi gjorde också utvikningar till andra frågor. Hur levde W:s musik efter hans död? Hur skrev man t ex recensioner? Kan man dokumentera i vilka länder Gluntar givits ut på skivor utöver de vi känner till: USA, Island, Finland, Norge och Danmark? Kan man förteckna vilka uppsatser som skrivits om Wennerberg och gluntar vid olika akademiska institutioner i landet som inte finns förtecknade i Sven G:s biografi? En rundskrivelse från GA till berörda institutioner i landet? Någon påpekade att man på nätet kan söka på www.uppsatser.se (efter seminariet har jag där sökte på både Gunnar Wennerberg och Gluntar utan att få en enda träff. Man hittar väl där bara uppsatser från senare år?) Någon nämnde att Albert Engström sjöng gluntar med Karlfeldt. Nils-Johan Höglund anmälde att han håller på att skriva om begreppet cardialgi (av cardia = övre magmunnen). Prof Glas publicerade 1861 en uppsats om detta. Han kände nog Wennerberg och hade nog använt begreppet långt innan han publicerade sin skrift. Anders Edling nämnde att det kunde vara värt att undersöka föreläsningsförbundens talarlistor vid 1900-talets början för att få fram Gluntarnes förekomst på konserter under föreläsningsturnéernas storhetstid, början på 1900-talet ungefär, då även många musiker turnerade på landsorten. Fanns Gluntar med på dessa turnéer? Inte helt lätt att undersöka. Men när det gäller konserter med Gluntar så finns det ett mycket bra hjälpmedel, som heter Svenskt pressregister, utgivet i Lund och täckande perioden 1880 till 1902. Det innehåller bl.a. index över konsertrecensioner i dagspressen, och man kan slå i registret på namnet Wennerberg och hitta rätt mycket. Man får ju sedan sålla bort konserter med hans körverk etc. Någon påpekade: Samtidigt med ovannämnda föreläsningsturnéer började gluntar på grammofonskivor spridas. En annan nämnde att Strindberg översatte gluntar till tyska. Kan man få tag på dem? Han nämnde också att någon i Västerås på 1970-talet översatte Gluntar till tyska. Uppsatsämne: Problem vid översättning av Gluntarne till främmande språk? Har Wbgs musikstil satts in i sitt musikhistoriska sammanhang, frågade någon. Jeansson har skrivit om detta, så också Folke Bohlin på GA:s hemsida. Men mer kan förstås göras. Han påverkades av bl a Lindblad och Josephson. Edling nämnde att det finns ett brev från W. till Lindblad där W. ber om ursäkt för en ordväxling kring någon musikteoretiker. Gavs W. eller Gluntar som uppsatsämne i studentexamen? Bör kunna kollas. I så fall finns ju också studentuppsatser arkiverade. Kan man få Bo G. Erikson att göra en dokumentär för TV om W? Samtalet fortsattes under Gluntfrossan och efteråt på vägen till Wennergstatyn: Är det värt att undersöka talspråksinslag i Gluntarne som underlag för diskussionen om man nu ska sjunga mig eller mej, dem eller dom osv. Som ex. nämndes: ja, jordens kungar, sku abdikera. Någon svarade att just "sku" nog inte är förkortning av "skulle" utan betyder "må". Därav drog han slutsatsen att det inte skulle vara talspråk. Men det är värt att diskutera. Just ändringarna från manus till slutligversion bör kunna ge vägledning. (Frågan har senare förts vidare till sociolingvisten Bengt Nordberg, som verkade intresserad. ) Vilka operasångare har spelat in Gluntar? Hur såg de på detta inslag i sin repertoar? Jämför hur olika konstnärer gestaltat Gluntarne: Fougstedt, Josephson finns det fler? Anders och Håkan hade tagit fram bilder av Ernst Nilsson men jag undrar om de är knutna till Gluntarne B. Före seminariet Under Wennerbergiana ges referens till tre uppsatser av Robert Egnell. Han skrev i en mail: "Visst finns det mängder av Wennerberg- och gluntreferenser! För ett antal år sedan gjorde jag en sökning i svensk litteratur-historisk biografi (i Samlaren). Det visar sig att det är ytterst få år sedan publiceringen av Gluntarne, som de inte är omskrivna i tidningar och tidsskrifter.... Det slog mig emellertid att en förteckning över alla gluntutkast, anteckningar och brevreferenser från handskriftsavdelningarna på UUB och KB naturligtvis vore en riktig skatt. Jag tror inte att Svensons käll- och litteraturlista är komplett i detta hänseende. Jag har dock grävt mycket redan och vet vilket slit det är." (Anm: Samlaren upphörde med bibliografier efter 2001) C. Efter seminariet: Anders Edling har i efterhand tipsat om ett annat uppsatsämne: att följa en speciell gluntsång och dess historia: bakgrund, olika textversioner i UUB:s källor, olika utgåvor och inspelningar där man ev. kan diskutera tolkningen. Det kunde vara mer gripbart. Om det räcker till en C-uppsats vet jag inte, men det kanske beror på den möda man lägger ner på det. Apropå Statens musikbibliotek och Wennerberg: sök på ordet Wennerberg på följande sida: http://www.muslib.se/hand/tonsark.html. Där kan man få 22 träffar som leder till "raritets-samlingarna", dvs de olika tonsättararkiv där något av Wennerberg nämns. På den här sidan: http://www.muslib.se/search.html får du också de gånger som Wennerberg nämns i Svensk tidskrift för musikforskning 1967-2005. Erland Bohlin föreslår: Receptionen, dvs. Gluntarna och publiken - vad vet vi om mottagandet? Bara några ex: Gluntar sjöngs vid en soaré för allmänheten i Örebro jan 1850 (några dagar innan GW kom hit och ffg mötte framgången - han fortsatte sedan triumftåget till Sthlm). Salongsmiljö hemma hos Hj. Bergmans föräldrar - inte rent akademisk miljö, även om det var lärare som sjöng. Plåtslagaren Ruben Nilsson (senare visdiktaren) sjöng Gluntar med en annan socialist. Gluntar förekom vid SSU-möten. Vilka bevingade ord är eg. hämtade ur Gluntarna och vilka "lånade" W? ”...gammal och van..., Herre min gud...., Nu tror jag det kan vara tid…” Sven G. Svenson skriver i sin bok om W, att i Pelle Holms Bevingade ord (1960 års upplaga) finns 86 Wbg-citat, varav nästan alla från Gluntarne. Bland svenskspråkiga författare placerar detta W. som nummer tre efter Tegnér, som förefaller något överrepresenterad, och Runeberg men i jämnbredd med Karlfeldt. (i slutet av kap 3). Holm har dock inget författarregister så man får söka sig fram till vilka citat som kommer från Wennerberg. Harald Bohlin: Wennerberg som politiker (utöver det som står i Svensons bok) Vad sjöng Beronius? Vad betydde W. för slutliga utformningen av Nationalmuseum? Sven G. Svenson berör förstås detta i sin stora biografi s182 ff. Kan det inte vara ett bra ämne för en 60-poängsuppsts i konstvetenskap eller idéhistoria? Eller en föreläsning av någon av Konstakademiens ledamöter. Här finns plats för fler förslag från dem som läst ovanstående. Vi efterlyser också tips om det som redan skrivits om Gluntarna och Wennerbergiana som inte redan tagits upp på vår hemsida eller nämns i Sven G. Svensons bok.
|