Glunt II Glunten blir Juvenal

Stickord i W:s kommentarer:
Vivas floreas.
Se även även W:s Inledning s. 12 f.

Tempobeteckningar:

  Allegro moderato = måttligt snabbt

  Marcato = markerat, med eftertryck

  Rit(ardando) =  avsaktande

  Allegretto = långsammare än Allegro (raskt)

  Sempre legato e cantabile = fortsatt bundet och sjungande/sångbart

  Sotto voce = med halvröst

  Allegro molto = mycket raskt

  Un poco meno Allegro = aningen mindre raskt

  Accelerando = ökande i tempo

  Adagio = långsamt   Maestoso = majestätiskt

   patetico = känslosamt
 
 Denna sång blev genast ett "dopets sakrament" inom JuvenalOrden och användes vid alla nyintagningar,då det hörde till ceremonin att Magistern vid orden "Vivas, floreas, semperque gaudeas" lade handen på recipientens huvud.(W:s Inledning sid. 12-29. Bertil Almqvist: Uppsalastudenten i Wennerbergsvers och Strindbergsprosa. s. 18) På föregående sida återges en teckning av Arsenius där Magisterns vänstra hand ligger på recipientens axel medan andra handen hålls lyft över dennes huvud (kanske på väg att hamna på huvudet).
Denna sång blev genast ett "dopets sakrament" inom Juvenalorden och användes vid alla nyintagningar,då det hörde till ceremonin att Magistern vid orden "Vivas, floreas, semperque gaudeas" lade handen på recipientens huvud.(W:s Inledning sid. 12-29. Bertil Almqvist:
"Jag är er korag"
Ur SAOB: KORAG kωra'g l. ko- l. kå-, äv. KOREG -e'g, m.; best. -en; pl. -er. (äv. skrivet chor. -ag 1848 osv. -eg c.
[jfr t. chorage, chorege, eng. choragus, fr. chorège; av lat. choragus, av gr. χοϱαγός, χοϱηγός, av χοϱός, kördans, körsång (se KOR, sbst.¹) o. ἄγω, anför, leder (se ÅKA)]
[KORAG 0]
medborgare i det forntida Aten som bekostade körens uppsättning o. utrustning i ett skådespel (o. ofta själv anförde kören); koranförare; äv. i bildl. anv., ofta mer l. mindre liktydigt med: koryfé. HÖIJER4: 44 (c.1812; i fråga om antika förh.). Koregen .. befästade minnet av sin kors framgång genom att uppställa en trefot med en inskrift, som omtalade segern och namngav dem, som medverkat därtill.

I Glunt II säger han  att han "fäktat och arbetat, nu i nära åtta år." Detta alltså  innan han upptogs bland juvenalerna!  Det kan ju ha gått viss tid innan han mötte Magistern och sen innan Magistern recipierade honom. Sen blir det ytterligare ett åtta - eller t o m tioårigt - kalas! Hur många år antas Glunten ha legat vid universitetet? Eller räknar han in även skoltiden, eller i vart fall gymnasiåren? Vad gäller Wennerberg personligen kom han till Uppsala samma höst som Glunten träffade Magistern men Wennerberg var informator utanför Skara under läsåret 1938-39. Han promoverades 1845 men dröjde kvar i Uppsala till 1849. Det blir elva år vid akademin för hans del.

 
Tillbaka till innehållsförteckningen
Tillbaka till första sidan