Glunt XXV Examens-sexa på Eklundshof

Stickord i W:s kommentarer:
Herr Schy…, pulsatilla, Lotta, novischer, ”brodda med en halva” , Rickombergas lunder.

Delar översatta till tyska och transpiranto

Om Eklundshof, se ovan under Glunt VI.

Här är gudagott hörde till stamsångerna
Stamsånger kallades ett antal unisona sånger som var fastställda av Kungl. Maj:t ”till allmänt inlärande vid sångundervisningen i de under Skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter vid vilka sådan undervisning bedrivs.” Denna förordning gällde läsåren 1943-49, reviderades och förlängdes till 1956. De sånger som först ingick publicerades 1943 i 24:e upplagan av Sjung, svenska folk!. Förteckningen reviderades 1949, men togs helt bort ur läroplanen 1969.
I samband med kanondebatten i Sverige 2006 debatterades bland annat frågan om stamsånger.

En av stamsångerna var Här är gudagott at vara. Den stod kvar fram till 1969.
(Från Wikipedia)

Melodin till "Här är gudagott att vara" används också till psalmen Skönt det är i kvällens timma med en text av Eric Bergquist, publicerad i flera psalm- och sångböcker:
    •     Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 som nr 675 under rubriken "Morgon och afton".
    •     Fridstoner 1926 som nr 8 under rubriken "Begynnelse- och slutsånger".
    •     Sionstoner 1935 som nr 740 under rubriken "Morgon och afton".
    •     Psalmer och Sånger 1987 som nr 552 under rubriken "Kväll".
    •     Segertoner 1988 som nr 465 under rubriken "Kväll".
    •     Frälsningsarméns sångbok 1990 som nr 750 under rubriken "Dagens och årets tider".
 I Metodistkyrkans Sångbok från 1920 används denna melodi till en text av J. Th. Jacobsson: ”Stilla, sköna aftontimma”
 (s. 306)

Melodin till Här är gudagott har en intressant bakgrund. Redan när Gluntarne kom ut hävdade en recensent, Abraham Mankell, att W. plagierat många vid den tiden välkända musikstycken. Gunnar Jeanson, som skrivit en hel bok om W. som musiker, har funnit att det finns anklanger ur den romantiska operalitteraturen. ”En viktig förlaga som Jeanson inte observerat är Bernhard Crusells tonsättningar av sånger ur Tegnérs Frithiofs saga. Frithiof och Björn – ”Björn, jag är ledsen vid sjö och våg” – har inte bara textligt gett upphov till urgluntens början – ”Bror, jag är ledsen vid livet just jag”. Även Crusells musik ha utnyttjats och det inte bara i denna den äldsta av Gluntarne. Ett av de mest påfallande” lånen” är ”Här är gudagott att vara”, som otvetydigt kan återföras på avsnittet ”Heimskringlas panna” i Frithiof går i landsflykt….

Men det måste genast tillfogas att sådana medvetna eller omedvetna reminiscenser inte minskar Wennerbergs tonsättarära. Han har nämligen på ett mycket personligt och originellt sätt bearbetat de impulser han fångat ur den repertoar han levde med.
(Folke Bohlin i texthäfte till Richard Ringmars och Carl-Olof Jacobsons cd med Gluntarne.)

Lank:  vid brännvinsbränning erhållen alkoholsvag l. alkoholfri finkelhaltig destillationsprodukt l. destillationsåterstod; äv. (o. numera nästan bl.) i utvidgad anv. om tunn l. smaklös dryck i allrn.  (SAOB)

“så långt som pepparn växer”: Jfr lat: utinam omnes poetæ esse ubi piper crescit (att alla poeter måtte var där pepparn växer, dvs Indien, senare också Guyana, där kajennpepparn växer). Pelle Holm: Bevingade ord (8.e uppl.)

SAOB: Jag önskar dig och den som hafver skickat dig, at I voren bägge där pepparn växer. LAGERSTRÖMs översättn. av Molières Tartuffe. 99 (1730).

Novischer: På studentnationerna indelades medlemmarna i seniores, juniores, recentiores och recentissimi, de senare om dem som kommit innevarande termin. De kallades också novitier, ofta uttalat novischer.

Mölja: Ragnvald Johannes berättar: jag minns mölja från min barndom.  Vi barn brukade ofta få 'ölsupa', en enkel välling byggd på pilsner eller svagdricka. Då bröt vi ner skorpor i ölsupan och då blev det en 'mölja'.  Ölsupa-exemplet fanns ju också med i SAOB. Dessutom finns det också i SAOL. Där anges det som provinsiellt och sägs betyda sörja, virrvarr.

Brodda: (hvard. o. skämts., mindre br.) i uttr. brodda med halfvan o. d., urspr. i fråga om den sup med hvilken man vid måltidens slut satte 'spets' på välfägnaden; numera allmännare: ta halfvan. Jag tror vi brodda med halfva? WENNERBERG 2: 169 (1850, 1882; jfr språkprofvet från 1882 under BRODD I d).
β) (hvard.) "sätta spets på", "spetsa" (punsch l. dyl. med konjak l. visky l. annan starkare spirituös dryck). WoL 1889; under lace). AUERBACH (1907).(SAOB)


Quod felix, faustum fortunatumque sit. Q. F. F. F. S.

Felicitas betyder både lycka och välgång men jag antar att du är ute efter en önskan om lycka och välgång till någon. I så fall finns formeln "Quod bonum, felix faustumque sit". Må detta vara gott, lyckligt och gynnsamt! Denna formel förkortades ofta till Q. B. F. F. S. Om man nöjer sig med förkortningen kan man ta den längre lyckoformeln, den som Cicero använde, nämligen Q. B. F. F. F. S. Den står för "quod bonum faustum felix fortunatumque sit". Ordet fortunatum (välsignad, förmögen) är alltså tillagt. Må detta vara gott och till gagn, lycka och välsignelse!
(Google)

Kyparen


Tillbaka till innehållsförteckningen
Tillbaka till första sidan