Glunt XXVI Impromptu-balen Stickord i W:s kommentarer: ”Hämta nu planeterna etc”, permissioner. Här använt i betydelsen improviserad fest efter krogens stängning. (Kommentarer till denna Glunt i huvudsak av Bengt Nordberg) Impromptu (latin: in promptu – ”på stående fot”), sedan 1820-talet beteckning för små pianostycken av improviserad karaktär. Många exempel finner man hos Schubert, Schumann och Chopin. (Musiklexikon i Ord och Bild, 1982). Ur SAOB: im promptu, adv. o. sbst., av det lat. uttr. in promptu, synbart, uppenbart, i beredskap, av in, prep. (se I, prep.), o. promptus, eg.: förhållandet att vara framtagen (se PROMPT)] [IMPROMPTU I] I) adv.: utan förberedelse, utan omständigheter, utan vidare; improviserat; c) mus. benämning på vanl. mindre, jämförelsevis anspråkslöst musikstycke som bär improvisationens prägel o. icke är genomfört efter de strängare regler som i allm. gälla för de musikaliska konstformerna; förr äv.: improviserad musik, fri fantasi (jfr d. o.) Se, här kommer hela kosidansen! I SAOB (K 2553 tr. 1937) står kosidangs (betoning på tredje stavelsen) (äv. skrivet kosidans) [av ovisst ursprung] (starkt vardagligt, skämtsamt)betydelse: hop, följe, massa, nästan blott i uttrycket hela kosidangsen = hela hopen, surven, rasket, vilket ju passar mycket bra i sammanhanget. SAOB ger exempel fr. tiden 1891–1927, men alltså inte Gluntarne, drygt 40 år före första angivna belägg. Även i Östergrens Nusvensk ordbok tr. 1930 med samma betydelse och stilbeteckning. Stavningen antyder att ursprungsordet inte är -dans utan att det är den franska ändelsen -ance eller -ence. Förutom de tre beläggen i SAOB har jag hittat tre genom att googla. Ett av dessa är Impromptubalen, de övriga fr 1903 och 1926, en roman el. novell. Jfr konkarong med samma betydelse 'klabben, bunten, högen, alltsamman' och stilbeteckning, också belagt i denna betydelse hos Wennerberg, Brev 1849. Stryk mans på fiolens alla fyra – annars hörs det ej. mans, se SAOB (M 203 tr. 1942): man, numera företrädesvis mans 1526–, mans 1732– 'bara, icke annat än, ofta i uppmaningssatser: stryk mans på fiolens alla fyra.., se man på! hör man på! nolens volens = vare sig hon vill eller inte. fermeté se SAOB (F 2179 tr. 1926)= fermitet, i SAOB under uppslagsordet Färmitet, flera stavningsvarianter: säkerhet, skicklighet, rutin, raskhet, hurtighet,kvickhet, flinkhet permission(er) se SAOB (P 679 tr 1952): i eufemistisk användning, vardagligt och/eller skämtsamt byxor, endast pluralis. Egentl. tillstånd att omnämna de onämnbara 1749–. Nusvensk ordbok (1934) anger det som föråldrat. sic transit gloria mundi: Pater sancte, sic transit gloria mundi (Helige fader, så förgår världens härlighet) är en fras som fram till 1963 användes som ett slags memento mori när en nyvald påve beträdde Peterskyrkan i Rom och en bunt blånor antändes tre gånger. Ceremonin kan spåras till 1200-talet, då den nämns i Stefan av Bourbons skrifter. Brylå’: (fra.brulot, av bruler, bränna), dryck av konjak (el. vin m.m.) med tillsats av kryddor m.m. så tillredd, att konjaken antändes och förbränner en viss mängd socker, som anbragts på ett över densamma lagt galler. Sv. Uppslagsbok) Glögg härstammar från 1500-talet och stavades tidigare "glögd" (av ordet "glödga"). Även i Tyskland och Frankrike finns "glödga" med i namnet: Glögg heter i Tyskland "Glühwein" och i Frankrike "Brylå" (försvenskad stavning). ”Nu tar fan igen sitt lån” dvs nu kastar han upp. Tillbaka till innehållsförteckningen Tillbaka till första sidan |