Att
framföra Gluntar Hur noga ska man vara mot notbilden när man sjunger Gluntar? Man kan jämföra med vad som sagts om hur man ska sjunga Bellman. "På den tiden var notbilden i de flesta fall att betrakta som ett utkast, som den spelande eller sjungande inte bara kunde utan måste göra färdigt. Det skedde efter vissa konventionella regler men också med personlig fantasi. (Något liknande gäller ju i våra dagar för jazzmusiken.) Sture Bergel i förord till Prismas utgåva av Bellmans epistlar (1966). Frågan om Gluntframförande ställdes till musikforskaren Folke Bohlin som svarade: Man ska nog vara försiktig med att tillämpa 1700-talets praxis på Gluntarne. I synnerhet när det gäller Bellman som inte själv kunde utforma en notbild utan blev upptecknad av Åhlström med stöd av de de tryckta förlagor Bellman använt sig av. Wennerberg hade en helt annan kontroll över sin notbild. På hans tid hade principen att enbart utföra det som stod i noterna vunnit allt större terräng. Men det hindrar inte att det fanns - och finns - en viss tolkningsfrihet. Tillbaka till innehållsförteckningen Tillbaka till första sidan |