Uppsala universitetsbibliotek: Odensviholmsförvärvet (439 0:1), Gunnar Wennerberg: Tidigt manuskript till Gluntarne.

Taube Signe f Wennerberg: "Några bref från landshöfdingen Gunnar Wennerberg till landshöfdingen Curry Treffenberg." Personhistorisk Tidskrift 1918/19 s 135-141.

Robert Egnell har observerat ett brev från Wennerberg till operasångaren och sångprofessorn Julius Günther som verkar ha varit inblandad i gluntföreställning på operan under 1850-talet. Brevet beskriver vilka sånger som uppsättningen skall innehålla samt instruktioner till Jolin eller Mellin, vilka Wennerberg tänkt sig skulle skriva "den mellan sångerna behövliga dialogen".

(Brevet från Wennerberg till Julius Günther angående operaföreställningen finns på Kunliga Biblioteket och ingår i autografsamlingen. Det finns med i Svenson bibliografi men han har inte refererat till det. Brevet är daterat till 17e oktober 1850 och innehåller ganska detaljerade anvisningar och önskemål.)

Curry Treffenbergs brev som bl a skildrar hans relation till G Wbg finns numer på Carolina noterade UNT ganska nyligen. I Sven G:s bok nämns i källförteckningen under Carolina bl a Curry Treffenbergs papper, men det måste vara andra papper, för UNT noterar ju en aktuell donation. Och där står inget om papper i donatorfamiljens ägo. Så där finns nog nyheter...

Brev från Gunnar Wennerberg till magister L. Hammargren
”Lycklig den som inga värre björnar äger...”
Detta brev från Gunnar Wennerberg till Lorenz Hammargren i Östersund ägs av f universitetsadjunkten Tor Hammargren i Örebro och har tidigare inte publicerats. Tor Hammargren är brorsons sonson till Lorenz Oscar Hammargren, som föddes i Piteå stad 1816 och som skrevs in i Norrlands nation i Uppsala 1834. Han avlade magisterexamen 1842, då han också promoverades till Fil. Doktor. Han fortsatte studera och var nationens kurator läsåren 1842-43 och 1844-46. Också ht 1848 var han inskriven i nationen, men anges då vara lärare vid Elementarskolan i Östersund. Han blev slutligen lektor i filosofi och främmande levande språk samt vice ordförande i stadsfullmäktige i Östersund. Död i Stockholm 1890.

Brevet kan ses som ett exempel på systemet med vigilanser och det är lockande att tänka sig att det t o m är underlaget för Gluntens vigilans, som dock skrevs så sent som tidigast andra halvåret 1849, enligt de dateringar som redovisas av Sven G. Svenson. Och affärsbrev av den här typen var nog ganska vanligt förekommande...
Länk till brevet